In Inblick Östeuropa, 2003

SEDAN 1968 har universitetet St. Kyrill och St. Metodius i Skopje varje sommar ar­rangerat det tre veck­­or långa Inter­na­tio­nella semina­riet för det makedonska språ­ket, litte­ra­tu­ren och kulturen i Ohrid.

I det första seminariet 1968 deltog 21 studenter. 35 år sena­re, 2002, är an­ta­let studenter runt 80. Delta­gar­na är hu­vud­­sakligen från andra länder i Öst- och Central­euro­pa, som Ryssland, Polen, Tjeckien, Slo­vakien, Rumä­nien och de forna länderna i Jugo­­slavien. På de hög­re nivåerna deltar många språk- och litteraturforskare.

Det makedonska språket

De slaviska språken är uppdelade i tre grup­per: öst-, väst- och sydslaviska språk, varav makedonskan tillhör gruppen sydslaviska språk. Det make­don­ska språket gavs status som själv­stän­digt språk i sam­band med grun­dan­det av den ma­ke­­­­donska repub­li­­ken 1944. Vid kodi­fie­ringen av språket valde den nyss till­träd­da kom­mu­nis­tiska regi­men att utgå från dialekter i Veles, Prilep och Bitola. Likt de slaviska språken ryska, ser­biska och bulgariska skrivs make­donska med det kyrilliska alfabet­et. Det make­don­ska språket omfattar 31 språk­ljud som motsvaras av alfabetets bokstäver.

En person som haft stor betydelse för stan­dar­di­se­ringen av det makedon­ska skrift­språket, och vars namn ofta nämns under seminariet, är Blaze Koneski (1921–1993). Han föd­des i byn Nebre­govo i Prilep. Han var bl.a. profes­sor vid uni­ver­sitetet i Skopje och förfat­ta­­­de mellan åren 1948 och 1993 ett flertal böcker av betydelse för det makedonska språkets utveckling.

Studierna är uppdelade i tre nivåer: ny­bör­jare, medel och avan­cerad. Samt­liga kurser startar vid åttatiden på mor­go­nen, även på lördagar. Vår lärare på ny­bör­­jarkursen heter Lidija och hon ägnar sig vanligtvis åt forskning på “Krste Misirkovs institut för det make­donska språket” i Skopje.

För mig som inte hade läst makedon­ska förut och inte heller behärskade det kyrilliska alfabetet blev det mycket tufft. Jag var den enda som i princip inte hade någon kunskap om det kyrilliska alfabetet. Bristen på lämpliga kursböcker utgjorde ett problem. Den bok vi använde oss av på nybörjar­kursen ansåg vår lärare vara alltför avan­ce­rad för nybörjare, eftersom all text var på makedonska. Det var svårt att över­huvud­taget att hitta en gramma­­tik­­bok på engelska. På eftermiddagar och kvällar är det före­drag eller utflykter kring Ohrid, bl.a. Struga och Bitola.

Små möjligheter att lära sig makedonska i Sverige

Kursen i Ohrid kos­tar cirka 500 Euro. Då ingår lek­­tioner, kurs­mate­rial, inkvartering och exkur­sio­ner. För närvarande ges inga kurser i make­­donska på univer­si­tets­nivå i Sve­ri­ge. Svenska Institutet erbjuder inte hel­ler några stipendier för sommar­kurser i ma­ke­donska, lik­nande de som finns för sommarkurser i bulga­riska, tjeckiska och rumänska. Det är emellertid få svenskar som deltagit på kursen i Makedonien. 2002 var vi tre svenska studen­ter, tack vare att Make­­don­iens am­bassad i Sve­rige erbjöd tre stipen­dier till stude­ran­de vid Uppsala universi­tet. Vi var de första svenska studenter vår lärare hade haft under sina sex, sju år på seminariet, och hon tycker att det är tråkigt att det inte varit fler.

Foto: Elisabeth Elle Sandberg


 

För den intresserade finns en övningsbok med CD utgiven på engel­ska av Wis­con­sins universitet (A Course for Begin­ning and Intermediate students, Chris­tina E Kramer, 1999).

Är du intresserad av att studera makedonska i Ohrid? Läs mer på http://www.ukim.edu.mk/en/smjlk.htm